Nyamko Sabuni får nog ändå sägas ha haft en tuffare och märkligare partiledartider än de flesta andra svenska politiker. Hon återvände till politiken efter flera års frånvaro för att sno åt sig partiledarskapet framför näsan på förhandstippade Erik Ullenhag, och fick mycket medial uppmärksamhet. Därefter var det tyst. Sabuni hördes sällan, utom när det rapporterades om de interna problem hon kämpade mot i Liberalerna, Sveriges mest splittrade parti. Ska man gå åt höger eller vänster? Jobba med Åkesson eller Nooshi? Januariavtal eller Team Uffe? Svåra frågor för ett litet parti att hitta svaret till. Förvisso lyckades Sabuni knuffa, släpa och dra Liberalerna ut ur Januariavtalet och bort till högerkanten, där de fick ett hyfsat svalt välkomnande. Men bortsett från det har Liberalerna inte lyckats hitta en plats i den svenska politiken, och inte heller åtgärdat alla interna konflikter. Sabuni själv har inte lyckats gå genom rutan på samma vis som exempelvis Ebba Busch eller Nooshi Dadgostar, vilket inte heller direkt hjälpt partiets opinionssiffror. Nu verkar hon själv ha fattat beslutet att hon har gjort vad hon kan, och låter därmed Johan Pehrsson, fram tills idag partiets vice, ta över. Hans uppgift blir minst lika otacksam som Sabunis. Kommer han lyckas hålla kvar Liberalerna i riksdagen? Det är högst oklart, men om han misslyckas så tror jag inte att man kan skylla på Nyamko Sabuni. Hon gjorde så gott hon kunde i ett omöjligt läge. Det får man respektera henne för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar