Miss Marvel blev en miss

 Spoilers för hela Ms Marvel!

Jag vet inte om jag någonsin varit med om en tv-serie som börjat så lovande och sedan tappat så mycket som Ms Marvel. Inledningen var kanon. Svinmysig, jätterolig, härlig, jordnära, färgstark och genuint bra. Men sen föll hela grejen ihop i andra halvan, när dåliga skurkar, fett skumma tidsresor, och annat mög kastades in och skapade en virrig röra. 

Mycket av min kritik har jag ju tagit upp i mina inlägg om de enskilda avsnitten, men för att ändå sammanfatta lite, så har serien (enligt mig) följande problem:

*ClanDestines. De är de värsta skurkar i MCU. Sämre än Whiplash. Sämre än Malekith. Sämre än Taskmaster. Sämre än hela högen. Serien verkar inte ha någon aning om vad för typ av roll de ska vara: först presenteras de som astrevliga, och framställs mest som en kul familj, men sedan så gör manuset en U-sväng, all personlighet försvinner, och de blir mordiska plot-devices för hela slanten. Att de dör ganska hastigt gör faktiskt inte saken bättre heller.

*Noor. ClanDestines skumma hemdimension, som, till skillnad från MCUs andra timey wimey stuff knappt förklaras eller byggs ut. Precis som ClanDestines känns det mest som utfyllnad/plot-device. Att Kamala dessutom hoppar bak i tiden och folk skickar superkrafter till varandra över halva jorden sabbar dessutom den jordnära känsla som gjorde de första avsnitten så bra. 

*Samhällskritiken. Den funkar bara inte. Det blir för svartvitt. För platt. För enkelt. De nyanser som finns i verklighetens interaktioner mellan minoriteter, flyktingar och myndigheter skrotas helt och hållet till förmån för en onyanserad halmgubbe. 

*Stilen. Stilistiskt känns det som två olika serier. Avsnitt 1-3 är färgglada och, återigen, jordnära. Avsnitt 4-6 känns betydligt dystrare i ton, och betydligt mindre jordnära. 

I korthet så borde Ms Marvel ha fokuserat på the basics. Kamala och hennes familj. Hennes vänner. Damage Control, porträtterad med bredare penseldrag. Som det är nu så blir Ms Marvel  tyvärr mest en besvikelse, och en miss, trots starka skådespelarinsatser och tre fantastiska avsnitt.